När det skall handla om gruppen Vårt Hav, d v s Mare Nostrum, som spelade i
Västerås den sjunde april och fullständigt tog publiken med storm och bjöd på
en musikalisk resa som sällan tidigare någonsin upplevts i Västerås konserthus’
hittills sjuåriga historia så kan det kanske passa bra med en latinsk
travestering à la Veni, Vidi, Vici
Mare Nostrum - den internationellt högt uppskattade och mycket efterfrågade triokonstellationen Jan Lundgren piano, Richard Galliano dragspel och Paulo Fresu trumpet och flygelhorn kom alltså till vårt konserthus och de sågs och de segrade helt enligt den latinska devisen ovan.
VLTs recensent var minst lika lyrisk i sin recension över konserten som undertecknad är och
publiken med oss båda. Några olika citat ur VLTs recension speglar hela stämningen denna fantastiska kväll och får bilda huvuddelen i ett försök till en sammanfattning av konserten:
”Mare Nostrum gav en konsert som inte kommer att glömmas i första taget…Under konserten blandar de och ger från alla möjliga håll, från svensk folkmusik till Maurice Ravel… Paulo Fresus och Jan Lundgrns duett i Vårvindar friska är helt i klass med Bengt Hallbergs och Stan Getz variant på Ack Värmeland du sköna i början på 1950-talet… Och Richard Galliano visar varför han är en av världens mest anlitade dragspelare och bandoneonister… Hans vemodiga och exakta ton kan få den mest förhärdade cyniker att bli blöt i ögat. I den egna kompositionen Aria låter hans instrument som minst tre kyrkorglar….Ja, höjdpunkterna är många, nästan varje låt. Det spelar inte så stor roll vilken typ av musik de spelar, det handlar snarare om hur de spelar… Lyhördheten för varandras sätt att behandla instrumenten gör att det som publik bara är att luta sig tillbaka och låta sig hänföras…Mare Nostrums konsert kommer att bli en av årets bästa konserter i Västerås. Det vågar jag skriva redan nu”
konstaterar VLTrecensenten Staffan Andersson i sin mycket entusiastiskt och välskrivna recension.
En till hundra procent elektrifierad kväll blev det. De stående applåderna blev både många och långa efter det att de båda extranumren Que reste-t-il de nos amours och ett underbart stycke av Monteverdi skrivet 1626 Si dolce et il tormento (?) fått sätta en magnifik punkt på en oförglömlig konsert med dessa tre både grandiost charmiga och samtidigt lika ödmjuka musiker.
Att det efteråt såldes 60 skivor av Mare Nostrums hittills enda utgivna CD, vilket motsvarade ca 15 % av den närvarande publikmängden, är ytterligare ett bevis på hur uppskattad konserten var. Normalt kan, i absolut bästa fall, antalet sålda CD uppgå till ca 10 % av publikmängden och då anses det ändå vara en mycket bra siffra.
Tänk vad statistik kan användas till mycket.
Claes Tillander
|