Tänk Dig att klarinettisten hämtas av trummisen på Arlanda tidig eftermiddag. Därefter åker de här två till Uppsala och hämtar vibrafonisten.
Sedan åker alla tre tillsammans till Västerås och plockar i lugn och ro upp sina grejer i konserthusets lilla sal. Under tiden är, något försenad, pianisten på väg till Västerås i sin bil.
Han når spelplatsen ca trettio minuter före utsatt speltid. Nu snackar de här fyra ihop sig, på samma gång som de äter mackor och tar en kopp kaffe, om vilka låtar de skall lira i kväll. Samtidigt fylls Lilla salen till absolut sista plats med 170 jazzälskare och då har ändå tyvärr ett alldeles för stort antal personer fått vända i dörren eftersom det är fullsatt.

Klockan 19.00 står dessa fyra, den fenomenale klarinettisten Antti Sarpila, den alltid lika svängige vibrafonisten och hedersmedlemmen i Jazzens Vänner Lars Erstrand, lika svängige pianisten och underhållningsvirtuosen Ulf Johansson Werre och sist, men inte minst, bandets motor trummisen Björn Sjödin på scenen och drar i gång en konsert i Benny Goodmans anda som om de inte gjort något annat de senaste femton åren. Och i och för sig har de väl i realiteten inte, tillsammans i alla fall, gjort något annat under dessa år som de uppträtt och glatt så många tusenden och åter tusenden såväl i Sverige som i Norden som på kontinenten och t o m på Carnegie Hall i New York på svenska flaggans dag, 6 juni 2000, och hela denna tid under benämningen Swedish Swing Society, det finländska inslaget till trots.

Swedish Swing Society har i sanning blivit ett begrepp i såväl den nationella som i den internationella jazzvärlden med avseende på i första hand den klassiska swingmusik som från mitten på 1930-talet lanserades av Benny Goodman och hans kvartett. Den kvartett som s a s var ett band inom Benny Goodmans Storband. Storbandet som 1935, i Los Angeles på Palomar Ballroom, satte den nya dansflugan Swing på kartan och sedan kom att dra utsålda hus varhelst bandet spelade från den kvällen.

Swedish Swing Societys konsert i Lilla salen denna kväll i början på mars 2008 blev en total såväl publikt som musikaliskt jättesuccé och de stående ovationerna efter sista låten Tiger Rag före extranumret Flying Home med ännu mera stående applåder lär sitta kvar i minnet på alla oss som var där och jag vet, även hos grabbarna i bandet, som nästan bara bubblade av glädje både under och efter konserten. Ja se det blev en kväll att minnas. Garanterat är det många som kommer att hålla ögonen öppna för att inte i onödan missa Swedish Swing Society när de nästa gång uppträder i eller i närheten av Västerås. Vi håller alla tummar vi har för att bandet skall ha möjlighet och ork att hålla på ännu många år och sprida sin glada och svängiga swing omkring sig.

Claes Tillander

Några bilder från konserten kanske kan ge lite ytterligare krydda åt anrättningen.